Användandet av digitala visualiseringar möjliggör nya sätt att kommunisera och presentera det skapade materialet. Är det möjligt att i de digitala tredimensionella visualiseringarna återskapa känslan och atmosfären hos ett naturligt landskap? Stora mängder med fritt tillgängligt material laddas ständigt upp på Internet, men hur användbart är detta material vid skapandet av digitala landskap? Syftet med arbetet är att undersöka detta..

Genom en elevenkätsundersökning i årskurs fyra och fem och via intervjuer med utvalda elever och lärare, har vi försökt att ta reda på vilket ämnesinnehåll och vilken arbetsmetod som tas upp och tillämpas i undervisningen om Sveriges landskap samt vilka åsikter de har kring denna. Vi har även undersökt hur eleverna i årskurs fyra och fem önskar att få arbeta med detta ämnesinnehåll samt fått en inblick i vilken kunskap eleverna från årskurs fem har från delar av undervisningen om Sveriges landskap..

Det här arbetet undersöker landskapsrepresentation med fokus på stora landskap. Under en resa längsmed transsibiriska järnvägen har vi, med hjälp av olika dokumentationstekniker, samlat in material i syfte att utforska för oss oprövade sätt att representera stora landskap. En metod för representation som skapar överblick och samtidigt fångar den mänskliga upplevelsen av landskapet eftersöks. Insamlingen som handling har varit central för projektet och det material som ligger till grund för arbetet är i huvudsak vårt egeninsamlade material från resan. Två olika förhållningssätt till insamlingen av material har tillämpats, ett intuitivt och ett utifrån förutbestämda regler. Inledningsvis för vi en teoretisk diskussion som problematiserar representation av stora landskap.

Går det att omvandla en stämning ur en berättelse till fysiska objekt? Vilka medel krävs för att styra betraktarens läsning av verket? Hur kan jag använda berättelsen i mitt gestaltningsarbete?I "Berättelse i landskap" har jag undersökt hur jag, med hjälp av berättelsen som format, kan använda den som ett verktyg för att få fram en gestaltning. Med föreställande objekt har en narrativ berättelse tagit plats. Den vidrör landskapet som sinnebild för människans tillstånd, och relationer mellan människor..

Arbetet handlar om skillnaden i reception och erfarenhet i betraktande av landskap, endera som illusorisk bild och som mer erfarenhetsmässig upplevelse av landskapskonsten. Denna frågeställning behandlar den illusoriska bildens övergång till installation och platsspecifika konstverk ute i dess kontext. Jag behandlar rum, ram, plats och betraktarens positionering inför och med konstverket inom detta tema. Där jag undersökt villkoren för vilka erfarenheter man får av konstverket som endera illusoriskt och även som processbeskrivning. Det didaktiska syftet är att eleverna ska få möjlighet att undersöka närvarons platsspecifika betydelse för konstverket.

Rummen i förskolan skapar en vandring uppför sluttningen både ovanpå och inuti byggnaden där varje åldersgrupp har sin egen del med direkt förankring ut i naturen. Förskolan är barnens värld. Den skall utmana, stimulera och ge utrymme för barnens egen fantasi. Ett diagonalt linjespel, hur byggnaden ligger i landskapet, flödet genom byggnaden och de subtila sinnesintrycken har varit viktiga aspekter. Vi tror att rummen vi föreslår kommer uppmuntra till rörelse, nyfikenhet och kreativitet på förskolan. .

The first part of this essay focuses on how we relate to the landscape at the international and the national level today. The landscape convention is presented and compared to actual current Swedish policies. Different definitions of landscape are discussed. The second part renders the landscape in different archaeological contexts. The central theme is the attempt to investigate if and how we can approach prehistoric man by looking at the landscape as a socially constructed concept.

Sveriges landskap har en lång historia som går hela vägen tillbaka till forntiden. Fram till 1600-talet verkade landskapen som egna riken i landet Sverige. Landskapen hade en egen kung och följde egna lagar. När länen bildades och övertog rätten att bestämma lokalt, förlorade landskapen sin egentliga funktion. Trots det lever landskapen kvar i bland annat hantverk, symboler och dialekter.

Projektet undersöker landskapet och identifierar olika platser. Knutna till dessa platser är personliga minnen. Hur kan man som arkitekt förstärka såväl minnet av platsen men även platsen med hjälp av arkitektur. Kan dessa arkitektoniska objekt verka som lokala såväl som regionala generatore? Projektet undersöker också vidare om objekten skall ge betraktaren både ett fysikt och psykiskt minne att ta med sig därifrån, eller hurvida upplevelsen skall vara isolerad till platsen..

Den här uppsatsen har utforskat och skapat ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. Uppsatsen ingår i ett pågående forskningsprojekt som heter Datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd, som pågått sedan år 2010. Det är ett forskningsprojekt som National Center for Outdoor Education (NCU) i Vimmerby har tillsammans med Linköpings universitet. Den här uppsatsens roll i forskningsprojekt är att ta fram ett visuellt designspråk för datorförstärkta landskap i Astrid Lindgrens bygd. För att kunna göra detta behövde designern i den här uppsatsen ta reda på vilka kriterier denna applikation ska ha, vilken som är den tänkta målgrupp och slutligen även möta uppdragsgivarens krav.

Begreppet landskap kan betyda både utsiktslandskap, så som det används på engelska , och område, region, som är grundbetydelsen i de germanska språken. Torsten Hägerstrand introducerade i början på 1990-talet begreppet förloppslandskap, som vänder sig mot ett statiskt betraktande av landskap och istället tar fasta på landskapets processer. Målet med denna litteraturstudie är att presentera en översikt av förloppslandskapets idéer. Syftet är att med detta som bakgrund föra en diskussion kring förloppslandskapets relevans i dagens planeringssituation. Europeiska landskapskonventionen företräder en landskapssyn där samspelet mellan natur och samhälle betonas, men till skillnad från förloppslandskapet så är fokus inställt på människans upplevelse.

Studenter och yrkesutövare i landskapsarkitektur blir tidigt bekantade med termer som genius loci - ?platsens själ? men ofta utan vidare betraktelse. Finns det något som ?meningsfull? plats? Kan en plats betyda eller representera något? Vad har ett ord som meningsfull för konnotationer i skapade eller naturliga rum? Denna uppsats redogör en fördjupning i ämnet meningsfullhet - besjälade platser i landskapsarkitektur där uppsatsförfattaren blickar in i andra författares föreställningar om meningsfullhet i landskap och trädgårdar, samt redogör tretton besökares varseblivningar av en specifik plats ? Alnarps västerskog i Lomma, Skåne..

Specialarbete, SSA136, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2014Handledare: Ann-Christine Randahl.

Denna uppsats är tänkt som en introduktion till ämnet humor i landskapsarkitektur - ett ämne som ännu inte diskuterats i nämnvärd utsträckning. Den riktar ett särskilt fokus mot humorteorin Benign violation theory och undersöker om teorin kan användas i landskapsarkitektur. Först introduceras de tre tidigaste humorteorierna för att ge en bild av tre huvudsakliga modeller som finns för att förklara humor. Därefter presenteras Benign violation theory och enkätundersökningen som prövar dess applicerbarhet på landskapsarkitektur. Undersökningens resultat verkar tyda på att bilder som stämmer överens med teorins villkor verkligen uppfattas som roliga, men det finns stora felmarginaler och det råder behov av fler undersökningar i ämnet..

Stora Tuna är ett stadsnära landskap i Borlänges utkant. Området har som många andra liknande områden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och än så länge en begränsad utbyggnad av bostäder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och området står idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. Utgångspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som är önskvärt runt våra expanderande städer och tätorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna är ett område som ligger strax fem kilometer söder om Borlänge centrum och som från olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse.